Hur kan man lita på någon egentligen? Och hur bär man sig åt för att få folk att lita på en själv?

Tillit ligger mest i huvudet, hur man känner sig för stunden och vad det handlar om. Det svåra är att få någon som redan misstror en att lita på en. Enligt mig är tillit något man förtjänar, inget man tilldelas från början, inget som är konstant och inget man kan förvänta sig något av. Det är väldigt när någon, speciellt någon nära, inte litar på en och man försöker hela tiden förklara, men lyckas ändå inte övertyga. Extra jobbigt blir det om en anklagelse av något slag är inblandad. Jag känner bara att det är alldeles för lätt att tappa tillit och alldeles för svårt att återvinna den, för att bara låta det bli som det blir. Ibland kan det dock vara bra att vänta lite, lugna ner sig och plocka upp det lite senare när man hunnit rensa huvudet lite grann. Jag vet inte hur jag bärt mig åt för att få förtroende av olika personer i mitt liv, men det var inget som hände över en dag, eller kanske ens en vecka. Succesivt byggs det upp, likt snötäcket på marken utanför mitt fönster. Det kan också smälta ner lika fort om man missbrukar det. En annan människas förtroende är enligt mig något av det finaste man kan få. Man bör därför inte vara så snabb att döma andra människor eller göra saker som får dem att känna sig osäkra, det är som skjuta dem ifrån sig. Var rädd om dina vänner och din familj, låt dem ifrågasätta dig, låt dem bli irriterade, arga och sura på dig, men svik dem inte! Jag vet hur det känns när ilskan och frustrationen bubblar upp inom en, men det viktigaste är efteråt, att man inte bara låter det rinna ut i sanden, utan försöker reda ut det.

Jag vet inte om mitt babbel löst några problem annat än mina egna, men det är ju i alla fall något!

Kolla bara vad söt den lilla pinschervalpen är! Vill ha en sådan i min säng!<3

Sprang in på skorean hos bergqvists idag efter skolan tillsammans med min pojkvän och provade säkert 10 olika par (ovanligt för mig eftersom jag är så kräsen). Första paret satt som en smäck! Helt underbart vackra och sköna, svarta skapelser för mina små fossingar! Var ju såklart tvungen att prova alla de andra 9 paren också om det skulle på något konstigt vis vara så att det fanns några som skulle vara bättre, men nej. Det var de första jag ville ha! Blev som vanligt lite osäker på vad mamma och pappa skulle säga om klackhöjd och användningsområde (ja, jag bryr mig fortfarande om vad de tycker), där för lånade jag iphonen (man får tydligen inte säga mobil till en sådan) och ringde till pappsen som satt på jobbet och skulle precis ha möte. Han skulle i alla fall komma ner sen när han var klar och titta på skorna med mig. Vi stod där en stund och resonerade fram och tillbaka om dem innan jag köpte dem för 906:- (tidigare 1295:-). Så nu står de här i mitt rum och ler mot mig, underbara skapelser av märket sixtyseven. På en reklamlapp står det: ”claro que si! Soy auténtica piel!!!” (spanska för: Självklart! Jag är äkta läder!!!)

Me like new shoes!<33

Jahapp, så var det dags igen! Det känns som ett väldigt uttjatat ämne, men efter det som hände imorse bara kan jag inte hålla igen! Hade långsovmorgon (för en gångs skull), började 11.00 och gick därför upp strax före 9. Tar det lugnt med kläder, packning osv. Struntar för en gångs skull i att ta på mig termobyxor som jag gjort de senaste veckorna, går sedan hemifrån i lugn och ro ca 09.50 för att hinna med bussen som ska gå 10.03. Kommer fram till hållplatsen 10.00 prick och väntar i ca 10 min innan jag fattar att bussen inte kommer. Tittar på tidtabellstavlan som sitter uppsatt i busskuren, där står inget om någon buss som ska avgå 10.03, ändå är jag helt säker på att det stod så i papperstidtabellen. Eftersom det ändå står att det ska komma en buss 10.31 på tavlan stannar jag kvar och det är bara 20 min kvar tills den ska komma. Observera att vid den tiden har jag alltså suttit i tunn jacka, tunn mössa, skinnhandskar och leggings i 10 min. Jag sitter ytterligare 20 min och väntar på nästa buss och det börjar även dyka upp fler som ska åka med den in till stan. Men kommer det någon buss 10.31? Nej, självklart inte! Vid det laget hade jag suttit en halvtimme och frusit som f*n i väntan på en buss! Ytterligare 20 min senare (10.50) kommer bussen in till stan och jag är framme vid busstationen vid 11-tiden. Dit kommer som tur är en buss till skolan efter 1 min och jag blir bara en kvart försenad till historialektionen med röda, genomfrusna ben, gulvita händer utan blod och skakande ben. Om det inte hade varit för att jag inte hade kommit in till stan då, så hade jag strypt busschauffören när han kom.

Två ord: FÖRBANNADE BUSSAR!

Var på stan o fika igår på espresso house med min pojkvän, visserligen i tron om att det vi fikade på T. Det var i alla fall mysigt, trevligt och gott fikabröd. Det var dock lite få saker att välja på för mig som vill ha så många sorter som möjligt nästan och det var lite väl starkt ljus. Sen var det blandade inredningsstilar, det var typ amerikanskt 60-tal vid disken med vitt kakel och turkosa tapeter, men i resten av rummet satt ett superhäftig tapet i blandat guld och turkosgrön färg. Låter antagligen ganska lyckat, men att blanda nytt och gammalt blev för ovanlighetens skull inte så lyckat. Det var dessutom ganska dyrt även om myskuddarna håller uppe betyget lite, men det är ändå den supergoda apelsinjuicen som höjer betyget en pinne. Riktigt god apelsinsmak med fruktkött, iskall en varm sommardag eller en kall vinterdag, oavsett vilket skulle jag inte kunna tacka nej!

Slutgiltigt betyg: en svag 3:a av 5

Sitter och sammanställer engelskafakta om Elizabeth II eftersom jag har redovisning om henne imorgon. Det roliga är att information från övriga gruppmedlemmar (inte nödvändigtvis alla) har bara kopierat text från det brittiska hovets hemsida och klistrat in det i ett word-dokument, det kan väl jag med göra! Ta och skriv något själv istället! Nog för att det går fort, är enkelt och blir med största säkerhet rättstavat och korrekt, men som om läraren inte kommer märka det i texten! Dessutom blir det mycket svårare för en själv att lära sig vad som står i texten när man inte skrivit den själv, särskilt lurigt kan det vara om någon frågar något om det. Men men, det blir i alla fall inte mitt problem, för jag är awsome-bäst på kungligheter! Anyway, back to business! Börjar sent imorgon, litte gôtt!:P

Ber om ursäkt för negativ och tråkig inställning i förra inlägget. Om ordning och uppförande fortfarande fanns kvar som skolämne skulle jag få ett mycket dåligt betyg om ens något, men nu vänder det, Godnatt alla barn!

Bara låt mig få sörja över min dåliga dag ifred så går det nog över snart! Jag är trött på folk som tjatar, jag är trött på att vara i vägen för andra och att aldrig vara tillräcklig! Det kändes som en bra dag till att börja med; jag hade sovmorgon, var noga påläst inför provet, fick fläsk o potatis till lunch, knäckte kemikoderna och hängde med på precis allt som studievägledaren pratade om. Sedan gick det utför. Orkade knappt lyssna på historian, stressade igenom naturkunskapsprovet som btw gick rätt åt h-vete, hann inte med bussen från skolan och hade inte tid till att vänta på nästa så jag fick gå/småspringa in till stan för att hinna med en annan buss, vilket jag faktiskt gjorde. Blev sedan i mina något lugnare andetag totaldissad på telefon för att jag ringde och störde, gick fort som f*n till träningen där jag fick stå upp hela tiden och därmed fick aaasont i fötterna! Tre nya små människor joinade gruppen så jag var tvungen att vara extra trevlig mot killen som tyckte jag var skitsnygg och stirrade på mig hela träningen, han var 5 år yngre och inte min typ! Fick ändå som tur var skjuts hem av mamma som kom och hämtade med lill-renaulten. Kom hem och åt hamburgare, gick ner på mitt rum och ville vara ifred, gick upp igen och fick skäll för att jag inte plockat in allt efter mig och brorsan som också ätit. Ville gå ner och fortsätta vara ifred och börja blogga, men nej, nätet var inte på eftersom brorsan alltid krånglar. Lyckades ändå lösa det och nu sitter jag här och beklagar mig över allt jag kan komma på. Jag kan ju alltid hacka på mig själv, det tror jag inte att jag har gjort än, men hur som helst, i slutändan är ändå allt mitt fel!

Jag vill inte att folk tycker synd om mig, just nu vill jag bara ha lite förståelse och vara ifred.

Like a fairy

Som om jag inte skulle vilja ha den här klännigen! Helt underbar färg i metallic lila och som dessutom visar snygga ben på ett elegant och snyggt sätt!

Sandra Bullock bar den här awesome klänningen på Golden Globe-galan. Jag är inte riktigt säker på vem mannen bakom henne är, men han ser ur lite som om han behöver söka upp ett särskilt rum…

…han ser ju inte precis fit four fight ut inför mötet med alla journalister!

Please Santa, Beautiful boyfriend, friends and family: Gief me!!!

Jag lovar att jag ska städa båda toaletterna en gång i veckan, baka fika och göra nästan allt ni ber om!

Individuellt val är intjatat i mitt huvud tillsammans med meritpoäng och behörighetsgivande kurser. Man ska välja smart, poängrikt och roligt- allt på samma gång inom 200 poäng. Sen måste man tänka på den eviga frågan; ”vad ska jag bli när jag blir stor?”. Det ska vara roligt och praktiskt, hur lätt som helst eller hur?! Imorse kände jag mig någorlunda säker på vad jag ville välja, men nu inser jag att jag har massor med grejer att kolla igenom innan jag kan bestämma mig för att utesluta vissa ämnen.

I alla fall så sitter jag nu och laddar inför det sista provet i Naturkunskap A om Miljö och miljöpåverkningar av olika slag. Det känns jättejobbigt faktiskt, speciellt eftersom alla som gjort det säger att det är jätteenkelt. Inge litte press man har på sig! Sedan kanske man hinner i tid till träningen och slipper förhoppningsvis gå 4 km hem i mörkret. Egentligen borde man ta sig tid att äta något däremellan, men nej. Det finns det ju inte tid till!

Dagens upplysning: sladdar/kablar är sjukt fula saker som borde förbjudas!