Hur kan man lita på någon egentligen? Och hur bär man sig åt för att få folk att lita på en själv?

Tillit ligger mest i huvudet, hur man känner sig för stunden och vad det handlar om. Det svåra är att få någon som redan misstror en att lita på en. Enligt mig är tillit något man förtjänar, inget man tilldelas från början, inget som är konstant och inget man kan förvänta sig något av. Det är väldigt när någon, speciellt någon nära, inte litar på en och man försöker hela tiden förklara, men lyckas ändå inte övertyga. Extra jobbigt blir det om en anklagelse av något slag är inblandad. Jag känner bara att det är alldeles för lätt att tappa tillit och alldeles för svårt att återvinna den, för att bara låta det bli som det blir. Ibland kan det dock vara bra att vänta lite, lugna ner sig och plocka upp det lite senare när man hunnit rensa huvudet lite grann. Jag vet inte hur jag bärt mig åt för att få förtroende av olika personer i mitt liv, men det var inget som hände över en dag, eller kanske ens en vecka. Succesivt byggs det upp, likt snötäcket på marken utanför mitt fönster. Det kan också smälta ner lika fort om man missbrukar det. En annan människas förtroende är enligt mig något av det finaste man kan få. Man bör därför inte vara så snabb att döma andra människor eller göra saker som får dem att känna sig osäkra, det är som skjuta dem ifrån sig. Var rädd om dina vänner och din familj, låt dem ifrågasätta dig, låt dem bli irriterade, arga och sura på dig, men svik dem inte! Jag vet hur det känns när ilskan och frustrationen bubblar upp inom en, men det viktigaste är efteråt, att man inte bara låter det rinna ut i sanden, utan försöker reda ut det.

Jag vet inte om mitt babbel löst några problem annat än mina egna, men det är ju i alla fall något!