Jag förstår att det är mest topparna och dalarna i mitt liv som hamnar här på bloggen. Det blir väl lite så att det är de där starka känslorna som får en att bubbla över här på bloggen för att inte bubbla över inombords eller på alla andra. Det är ingen dal nu, ingen topp heller. Men det är bra. Riktigt bra. Jag trivs just nu väldigt bra med mitt liv och även om jag svängt både höger och vänster och runt igen, känns det som att jag är på rätt väg. Jag har ett bra jobb som jag trivs med, en fantastisk familj och en helt underbar pojkvän. Komvux-kursen är numera avslutad med högsta betyg (!) och nu ser jag nästan fram emot höstens antagning till högskolan. Det är lite läskigt, dock, så jag försöker att inte ha för höga förväntningar för att slippa bli besviken om jag inte kommer in. Jag njuter så gott jag kan av sol, värme och kärlek så här på försommaren! Jag är övertygad om att den här sommaren kommer att bli den bästa hittills. Tack än en gång för att ni osynliga inte finns där för mig så att jag kan tänka lite klarare!